Idag är det tisdag, då kommer våra hundkompisar och hjälper till att promenera några av dagishundarna. Hundarna blir lika glada varje vecka när deras  människokompisar dyker upp och det verkar vara ömsesidigt! Efter promenaden brukar de mysa med fika, kel och lek en stund. Den här förmiddagen har övriga dagishundar fri lek i rastgården, nja, riktigt fritt är det inte förstås, vi passar ihop hundarna så att de skall ha kul tillsammans utan risk för skador :) Tilda, vår nykomling, har idag fått umgås med Zack, Eros och Graffe. Nya hundar får lära känna några få av "gamlingarna" åt gången, så att det inte blir för många intryck på en gång. Det gick väldigt bra, Zack tyckte att det var kul med en så ung tjej, Graffe tyckte att hon behövde skärpa till sig lite, så han gruffade några gånger innan han var nöjd, Eros har redan accepterat henne sedan tidigare och tyckte att det var skönt att lämna över "barnvaktsysslorna" till de andra en stund ;) Idag kommer en av våra "gamla" elever och hälsar på, så det lutar åt att hundarna kommer att ha full sysselsättning.

Jösses vad många trevliga hundar och hundägare jag träffade igår! :)

Härligt med engagerade hussar och mattar som gör sitt yttersta för att förstå sig på sina 4-benta kompisar. Efter sista kursen mötte jag en ljuvlig setterhane, King, vilket jobb jag har! Omväxlande och roligt med massor av spännande hund- och människomöten. Settern igår hade beställt bad och klippning och jag fick anledning att testa min nya monsterfön, det gick riktigt bra. Jag satte fetvadd i öronen på honom så att han inte skulle störas lika mycket av ljudet, det låter ungefär som när man startar en jetmotor men King såg helt obekymrad ut. Han fick lite tassmassage och extra puts på klorna också, bara för att han var så go´.

Idag hälsar vi en ny elev välkommen! Det är en tjej som går på hundskötarutbildningen på Stora Segerstads naturbruksgymnasium utanför Värnamo. Eleverna från den utbildningen brukar alltid vara både trevliga, intresserade och duktiga så vi ser fram emot att träffa Erica!

Hundpromenader i 17 minusgrader är mer än uppfriskande! Efter några rundor känns det som att blodet i ådrorna har övergått från flytande till fast form, det känns som att skelettet har blivit så skört att det faller i bitar om man skulle knacka för hårt på dörren. Att käkarna låser sig hos diverse olika "livsfarliga" raser och taxar är en allmänt känd skröna, men mina käkar har verkligen låst sig, känns som att jag aldrig mer kommer att tina upp, våra barn kommer att bli förtjusta, nu slipper de morsans tjat. Jag tar försiktiga steg för att inte spräcka alla de små benen i mina djupfrysta fötter, just nu drömmer jag om ett mysigt häxbål med go värme runt fötterna, synd att påsken kommer sent i år. Tur att solen tittar fram och lyser upp omgivningen, man blir åtminstone glad och det är inte fy skam. Och när jag tittar ner vid mina avdomnade fötter och möter den varma blicken från en tillgiven, svansviftande kompis, då känner jag att det är värt det! :)

Igår kväll hade vi Fri träning fyra besökande hundar med tillhörande mattar, vi saknar vår kille som brukade dyka upp ganska regelbundet med en snygg gammal welsh :) Vi varvade träning med hundspråksprat och till fikat kom vi in på det där med äckliga maskar av olika sorter, usch... inte så roligt men viktigt! Avslutningsvis klippte jag klorna av en urgullig curly-valp (curly coated retriever, hoppas att jag stavade rätt nu ;)

Onsdag morgon började med en sjukskriven personal, feber och ont i halsen, krya på dig Anneli! Efter rastningarna fick vi besök av en dvärgpudel som ville ha kloklippning, eller ville... det ville hon nog inte, hon är lite blyg och morrar åt mig, men när de väl var både klippta och slipade så var hon lika glad som innan :)

Ikväll har vi avslutning på vår tävlingsrallygrupp. Undrar om de har anmält sig till tävling allihopa nu...? Dags för mig att kika in på brukshundklubbens hemsida!

Igår kväll hade vi uppstart på Vardagslydnad 1. Ett härligt gäng med hundar och ägare som tränade passivitet. Vi pratade om hur olika våra hundar är och vikten av att läsa av sin hund under träning.

Idag blir promenaderna snabba! Vi får akta så att inte dagishundarna fryser fast i backen ;) Det är nog ingen risk förresten, så bråttom som de har tillbaka in i hunddagiset igen! En som inte verkar tycka att det är för kallt är vår Graffe, han passade på att rulla sig ordentligt i rasthagen. För säkerhets skull valde han ett riktigt äckligt underlag för sin aktivitet! Selen fick avlägsnas med gummibeklädda händer. Följden blev en härlig(?) dusch med både YES och hundschampo. Nu är det tänkt att hela hunddagiset skall vila, men solskenet verkar ha en uppgiggande effekt på våra dagishundar så det får bli aktivering istället :)

Ikväll har vi Öppen träning kl 17.30-19.30. Det finns två platser kvar just nu, ta chansen att träna inomhus när det är så kallt ute! Anmäl dig via sms: 070 65 73236 Välkommen!

Graffe något missnöjd över att ha hamnat i duschen :)

Idag ligger snön som ett vackert vitt täcke över vårt hundpensionat i Hunnaryd. Jag såg snön när jag skulle ut och ta emot första kunden för dagen, ändå tog jag på mig foppatofflorna och klev ut i det kalla, vita, kunden såg lite tveksamt på mig och mina tofflor som nu var fulla av snö, och sa: "Det märks att Frodo trivdes när han var här senast, han var så ivrig att få komma in och han ser så glad ut". Jag svarade att han nog skrattar åt mig och mina snöblöta fötter. Kunden log lite vänligt och så pratade vi inte mer om det.

När snön har lagt sig över allt lerigt och smutsigt så blir det så lugnt och mysigt på något vis och för en stund kan jag låtsas att rastgårdarna är rena och fina, men snart är det dags att gå ut och städa undan exkrementhögarna som jag vet döljer sig därunder trots att man inte ens kan ana dem just nu. Ett riktigt skitjobb kan man tycka, men faktum är att man kan filosofera även när man städar undan bajs, det kan vara riktigt rogivande att gå där med grepen, jag använder en sådan där med plastspetor, som man har när man mockar i stallet. ...men jag väntar nog en liten stund till, tar en extra mugg kaffe, tittar ut genom fönstret och njuter av stillheten och av att det ser så rent och vackert ut. Tänk om det får vara så här härligt, vintrigt över jul!

"Men snälla mamma, jag tar ut mina pengar från banken!" Den lilla blonda 9-åringen, som var på kalas hos kusinerna i Varberg, kramade telefonluren hårt och hoppades, hoppades... Mamman hade inte kunnat åka med på kalaset på grund av influensa och så ringer en upprörd liten dotter och hasplar ur sig att farbror Gösta blivit allergisk och att de nu ska sälja dvärgpudelvalpen de köpt precis före jul. "Snälla mamma, snälla... tänk om någon annan köper henne!" Mamman sa trött: "Får jag prata med pappa?" Flickan stod allvarlig och lyssnade, pappan pratade länge, den febriga mamman var tvungen att bestämma sig för om hon var redo att ta hand om en liten valp. Man kan aldrig räkna med att ett barn skall klara av och hinna med att ta ansvar för en hund varje dag året om. Dessutom tillkommer det en massa utgifter efter det att köpesumman är betald. Ansvarstagande föräldrar skaffar bara djur som de själva har intresse av att sköta om. Efter en, för flickan, evighetslång, väntan så harklade sig pappa och lämnade allvarsamt över luren till den lilla blonda igen, i andra änden hördes mammans lite uppgivna röst: "Okej då, men då går dina pengar som du sparat till cykel åt. Förstår du att om du köper valpen nu så kommer du inte att kunna få en ny cykel till våren?" Flickan hade slutat lyssna efter "Okej"... 

....och jag kan fortfarande känna den där bubblande lyckokänslan i bröstkorgen, en känsla av overklighet och ögonen blir tårfyllda, nu som då. Jag kunde inte släppa taget om den där lilla mjuka, svarta ulltussen på hela eftermiddagen, jag höll henne tätt intill mig och kände varje andetag som den lilla, lilla varelsen tog. Hon tryckte sig intill mig och jag var lyckligast i hela världen och varje gång jag kommer en hund riktigt nära, så kan jag förnimma den där känslan av lycka som jag upplevde där på Egnahemsgatan i Varberg för snart 37 år sedan.

Jag unnar alla barn och vuxna att få vara med om åtminstone ett sådant tillfälle i livet. Jag fick verkligen ta ut mina pengar från bankkontot, jag fick betala valpen nästan alldeles själv och när våren kom och min gamla cykel var för liten, då läste mamma annonser på "Söndagsmarknaden" i Borås tidning och så åkte vi och köpte varsin stor damcykel med ballongdäck, jag tror att vi fick ge 35 kronor styck. De var handmålade, min var grön, hennes blå. Jag var glad trots att cykeln var alldeles för stor så att jag fick hoppa av varje gång jag skulle stanna. Och jag var inte speciellt avundsjuk på att min bästis hade en Monark minicykel, som gick att fälla ihop, det var väl ändå väldigt sällan någon fällde ihop dem? ;) Jag hade ju en alldeles egen liten hund, med stamtavla och allt och hon var på väg att bli en "äkta" silverpudel, allteftersom hon växte och vi klippte hennes svarta päls så började silverfärgen framträda mer och mer. Jag var så himla stolt över att jag hade betalat Katinka själv, så stolt att jag fortfarande sträcker lite på mig när jag berättar om det :) 

Katinka fick byta namn, det blev ohållbart att jag skulle springa och kolla på en kom-ihåg-lapp varje gång jag ville ropa på henne. Pappa sa Kickan och vi andra började säga Kicki. När sportlovet kom blev Kicki sjuk. Hon fick "äta upp" det hon, bokstavligt talat, hade ätit upp under jul och nyår i sin förra familj. Hon fick akut gastrit och allt berodde på alla nötskal som hon hade tuggat i sig under helgerna. Skal som hennes människor hade tappat på golvet när de knäckte nötter, de där skalen låg nu som en tung klump i hennes lilla mage och ställde till det något alldeles hemskt. Tänk på detta i jul, undvik onödigt lidande för både hund och plånbok. Håll alla hundar på behörigt avstånd från choklad, nötter, russin, paketsnören och annat som är olämpligt för både små och stora hundar att tugga på. Det kan bli både plågsamt och svidande dyrt.

Idag lägger vi utt bloggen som Ninni skall skriva lite av varje i. Varsågod att starta